Faxe mår bra nu. Stygnen är borta. Men han får ha tratten ett par dagar till medan vi håller på med salvan. Men alla tabletterna är slut nu. Det är ju skönt att slippa det.
Allt känns å mycket lättare nu när man vet att han inte har ont längre:)
Min lilla häst mår också bra. Vi är ute i skogen så ofta vi hinner. Vist det skulle inte skada om det blev ett par dager till i veckan. Men jag har acceptera att jag inte har den tiden nu när jag jobbar heltid. Så jag har slutat att ha ett bestämt antal dagar i veckan som vi måste jobba.
Jag har bestämt mig att ta de mörka månaderan som de kommer. Rida när jag vill och hinner. För då mår jag bättre och även Tobias. Det viktigaste för mig är min familj och mitt och Tobias förhållande. Jag nu har det varit mycket den sista tiden att jag ska göra det och det. Men jag måste stanna upp och lyssna på min sambo också. Han har också grejer han vill göra och hinna med.
Sen till våren när det blir ljusare på kvällarna så blir det lättare för då kan man rida efter jobbet. Nu är det ju mörkt när jag kommer hem även när jag slutar tidigt. Och då är det inte kul att rida. För både jag och Sunny är mörkrädda. Så vi skrämmer upp varandra.
Det har ju varit lite upp och ner hemma ett tag. Men nu har det vänt och det är tacka vare att jag har accepterat att jag får rida när jag hinner ochpå så stätt känner jag midre präss och jag mår bättre och då mår Tobisa bättre. Så det blir nog bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar