Det är inget allvarligt
Moa gör sin sista dag hos sin Dagmamma Gunilla. Så vi lämnade en blomma och lite presenter till Dagmammorna och tackade för detta året. Det blev väldigt känslosamt. Både jag och Gunilla fick tårar i ögonen.
Men det blev en del kramande också.
Det är jätte jobbigt detta med att Moa slutar hos Gunilla. Man vet ju vad man har men man vet ju inte vad man får.
Men det kommer bli bra på dagis. Det kommer bli mycket som man får tillgång till både för Moa och mig som förälder som man inte har nån möjlighet till när hon går hos dagmamma.
Men jag kommer sakna Gunilla!
Men vi sak åka och hälsa på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar